Att ta tillvara på varje stund!

Förbaskade förlossningsdepression! Hur länga ska den hålla i? Fast jag vet ju att det kan ta tid, med Fanny tog det ca 2 år innan det kändes ok. Nu är jag ju mycket bättre denna gången och det är väl kanske därför jag blir så frustrerad de dagar när jag mår dåligt. Nu är det fjärde dagen i rad jag känner olust och ångest. Även om blir stolt över mig själv när jag klarar av långa dagar ensam, som gårdagen tex, känns det ändå som hjärtat ska hoppa ur bröstet på mig. Jag vet ju att jag inte har någon anledning att må dåligt! Har två friska, glada barn som jag älskar över allt annat, en underbar man och ett härligt hem. Men ibland kommer jag på mig själv med att stirra länge på kort som det här, precis som om jag behöver påminna mig själv om hur lyckligt lottad jag är! Den här bilden tog H i lördags på lekplatsen, jag mådde dåligt och sov i princip hela eftermiddagen. Sådana här stunder vill jag ju inte missa!