Förlossningsdepression...... Ett gräsligt ord som är förknippat med så mycket skam och skuld. De som känner mig vet att jag aldrig försökt dölja denna sjukdom och de som känner mig riktigt väl ser direkt när jag har en dålig dag. I dag är en sådan dag. Hjärtat slår fort och blicken flackar. Har ju varit sjuk med båda mina barn, även om det har varit lite lättare andra gången. Jag kände igen symtomen och sökte hjälp direkt. Nova blir 9 månader imorgon och jag officiellt inte längre sjukskriven, utan föräldraledig. Henrik börjar med att ha semester så på något vis känns det som om man fått ytterligare 4 veckors frist. Att tänka positivt och känna "det här fixar jag" är inga som helst problem när man har en bra dag. Då kan man inte förstå vad det är man tycker är så jobbigt! Ofta känner jag mig frustrerad och önskar sååå att jag kunde styra mina känslor.
Till dem som mår dåligt, berätta för din omgivning!! Den finns ofta en stor medkänsla, även om den som aldrig varit med om det någonsin kan förstå! Men att det finns nära och kära som lyssnar är jag övertygad om. Min man säger "Jag kan acceptera det, men jag kan aldrig förstå." Mina vänner ringer ofta och stöttar, frågar hur jag mår, om jag vill ha sällskap. Ni som känner någon som har förlossningsdepression, ge inte upp om vännen drar sig undan!! När man har en dålig dag vill man inget annat än att krypa ner i sängen, dra täcket över huvudet och stänga ute omvärlden. Mina familj och mina vänner gav sig inte och det räddade mig. Tack för att ni finns, jag älskar er!
Hur länge va du sjukskriven?
SvaraRadera